Energiaktion – bloggen om klimatsmart energi och byggande

På bloggen Energiaktion skriver anställda på Skanark i Karlstad om klimatsmarta lösningar för byggande och boende. Här kan du läsa om passivhus, solfångare och superisolering. Och mycket annat matnyttigt.

Ekologiska byggvaruhuset

Då och då dyker det upp spännande företag som hakat på det ökade intresset för ekologiskt byggande. Ekologiska Byggvaruhuset i Trosa är ett sådant. Vad Gysinge centrum för byggnadsvård varit för byggnadsvården förefaller Ekologiska Byggvaruhuset ha potential att kunna bli för det ekologiska byggandet. På hemsidan kan man läsa mer om måleri, solenergisystem, lermaterial, isolering, golv och trävaror. Och mycket annat. Värt ett besök för den som är intresserad av ekologiskt byggande.

Åter, tidningen för dig som vill leva mer ekologiskt

Åter är en tidning för alla som vill bo på landet och leva ett enkelt och jordnära liv nära sin egen försörjning. I tidningen finns massor praktiska artiklar om odling och djurhållning till husbehov, ekologiskt boende och byggande, hantverk mm. Tidningen är en intressant inspirationskälla också för dig som bor i staden, men som funderar på hur du skulle kunna leva litet mer ekologiskt. Prenumeranter får annonsera gratis i tidningen, som i dag har en upplaga på 5100 ex. Prenumeration kostar anspråklösa 25 kr/nr och via hemsidan kan du beställa även gamla nummer.

Apropå att bygga och tänka ekologiskt….

Ekologiskt byggande – vad innebär det? Foto: www.fotoakuten.se

I allt fler sammanhang läser man nu artiklar om ekologiskt byggande, om passivhus och allt vad man nu kallar det. Inte sällan tävlar olika leverantörer om vem av dem som är den mest ekologiska byggaren. Och i näst intill alla dessa sammanhang har man fokuserat på husets energiförbrukning när det väl står på plats. Men handlar inte det ekologiska perspektivet om en fråga som är större än så? En ekologisk aspekt som är intressantare är uthållighetsbegreppet. Det vill säga den totala påverkan på ekosystemet under hela husets livstid. Från de första pennstrecken på ritbordet tills dess det rivits.

Hur har framtagandet och transporten av det valda byggmaterialet påverkat ekosystemet? I hur hög grad är husets delar möjliga att underhålla, dvs vilken livslängd har de – och hur påverkar det ekosystemet? Hur har själva byggprocessen, uppförandet i sig, påverkat ekosystemet? Var byggs huset och vilka behov av transportering kommer dess innehavare att ha, och hur kommer detta i sin tur att påverka ekosystemet? Och om det redan finns hus byggda på närliggande platser som går att renovera, hur står det alternativet sig jämfört med en nybyggnad eller rivning/nybyggnad ur ett ekologiskt perspektiv, sett ur helhetspektivet?

I varje steg vi tar måste vi fråga oss om steget kan tas på ett annat, mer ekologiskt sätt. I många fall kan det mest ekologiska alternativet vara att inte ta steget alls. Då måste vi ha modet att våga överväga även detta alternativ. Vi måste definitivt våga ha modet att åtminstone överväga saken. Tänka tanken.

Det allra bästa steget är naturligtvis ett som blir en ren vinst för ekosystemet. Kanske borde vi inrätta ett antal riktigt saftiga ekopris för att inspirera uppfinnarkraften?

Skiftesverkshus och korsvirkeshus, vad är skillnaden?

Skiftesverket har en minst tusenårig tradition i Sverige. Mycket talar för att skiftesverket är äldre än knuttimringen. I södra Sverige har man vid utgrävningar funnit lämningar av skiftesverkshus från 1000-talet. I skiftesverket utgörs den bärande konstruktionen av stående stolpar mellan syll och väggband. Utrymmet mellan stolparna fylldes med liggande plank, sk bålar, skiften, eller bulor, som passades in i skåror i stolparna. För att få stabilitet i väggarna dymlades de eller försågs med snedstag. Bålarna drevades med mossa. Tekniken hör ursprungligen samman med ekens utbredning. Ett undantag utgör dock Gotland där skiftesverkshusen byggts i en ovanligt kärnrik furu.Korsvirkestekniken påminner om skiftesverket, men i korsvirkeshusen är utrymmet mellan de bärande stolparna istället fyllt med lerklining, lersten eller tegel. Korsvirkeshus med lerklining finns omtalade i Skånelagen från 1100-talet. Mellan stolparna fästes lodräta kluvna käppar mellan vilka flätades halm eller tunna grenar för att binda leran. Till själva kliningen användes lera blandad med sand och hackad halm. Stommen i korsvirkeshusen byggdes till en början helt i ek. Men när det blev brist på ek fick den helt eller delvis byggas i furu, som bönderna köpte från skogsbygderna. Till mellanväggar och senare även till ytterväggar användes lersten. Lerstenen tillverkades i formar som tegel, men brändes inte, utan fick självtorka i solen. Först en bit in på 1800-talet, sedan en industriell tillverkning kommit igång, blev det vanligt med tegel i korsvirkeshusen på bondgårdarna. Vid denna tid började man också sätta träpanel på husens fasader för att skydda den känsliga lerkliningen.

Texterna kommer från Skansen och de fina teckningarna är ritade av Roland Andersson.

Ökat intresse för ekologiska ramverkshus

Intresset för ramverkshus är på stark frammarsch. I USA har intresset för Timber Framing som det kallas, varit stort sedan mitten på 1990-talet och det finns en rad organisationer som anordnar kurser och läger. En av dem är Fox Maple School of Traditional Building.

Ramverkshuset bygger i grunden på det sk skiftesverkshuset som var vanligt i sverige under 900-talet, dvs den period då Birka uppfördes. På Riksantikvarieämbetets hemsida hittar jag en sida om hur man i ett projekt ägnat sig åt att rekonstruera detta gamla sätt att bygga – ”Skiftesverkshuset representerar början av 900-talet och det lerklinade är vanligt under hela Birka-perioden. Båda husen kan man säga är tidiga ramverkshus som uppförs genom att man tillverkar en ram med husets storlek, lyfter upp den med jordgrävda stolpar och täcker detta med ett tak. Väggytorna, facken mellan stolparna, flätas och lerklinas eller fylls med trä. Husen representerar en kontinental stil genom att de har takbärande ytterväggar. De långa, takbärande, stolparna som tidigare stod inne i rummet har nu flyttat ut i gavelväggarna. Först på 1000-talet börjar man frångå jordgrävda stolpar för att ställa stolparna på en nedre ram, en så kallad syllram.

Ecorelief bygger timmerhus i växthus

I svenska Sikhall har paret Anders och Rosmary Axelsson realiserat sitt drömprojekt, ett riktigt naturhus, kallat Ecorelief. Projektet, som rönt stort medialt intresse och bland annat varit med i teveserien Sommartorpet, är inspirerat av arkitekten Bengt Warnes idé om att bygga ett hus inuti ett växthus, det sk Naturhuset. Fast familjen har tagit Warnes tankar ytterligare ett steg vidare. Inuti det stora klimatskalet, som ser ut som ett stort växthus, har de byggt ett traditionellt timmerhus. Och på timmerhusets platta tak tronar, helt i Warnes anda, en prunkande medelhavsträdgård med apelsin och citronträd, persikor, nektariner, kiwi, mandelblom och rosor. Plus förstås alla tänkbara grönsaker. Medelhavsklimat året om, energisnålt och med en rad smarta ekologiska lösningar för avfallshantering, kompostering, odling etc. Ekosmart helt enkelt.

Bo som en hobbit. Bygg själv för bara 45.000 kronor. Mer ekologiskt kan det knappast bli.

Nu kan du bo som en av hobbitarna i Tolkiens Sagan om ringen. På den walesiska sidan Simondale.net beskriver walesaren Simon och hans härliga familj om hur de byggde sitt alldeles egna, fullkomligt fantastiska och 100% ekologiska hobbithus på bara fyra månader. För ofattbara 45.000 kronor. Här finns artiklar, fantastiska bilder och flera intervjuer med Simon. Och, bäst av allt, för dig som är sugen på att bygga ett eget hobbithus så ordnar Simon gratis kurser. Boka resa!

Tack Lillemor på Ekosens.se för tipset om sidan.

Höga hus, växthus eller hus av halmbalar och lerhalm. Grönt byggande är på tapeten.

Debatten om ekologiskt byggande och så kallat grönt byggande förefaller bara vara i sin linda. Ena stunden handlar det om att bygga väldigt högt och extremt energisnålt, andra stunden handlar det om att bygga av lokala och återvinningsbara naturmaterial, för att slutligen den tredje stunden handla om att bygga husen inuti stora växthus. Men ekologiskt byggande kan också handla om att bygga med kvalitet och lång livslängd, eller att använda begagnat byggmaterial. Buden varierar och byggföretagen lanserar nu ett efter olika typer av lösningar för att profilera sig som gröna. Sanningen finns kanske både i den ena och en andra riktningen.

Bland annat läser jag om det växande intresset för så kallade halmbalshus som kläs med lera. Billigt, enkelt, energisnålt samt extremt naturvänligt, om än lite mer arbetskrävande, läser jag bland annat på Ekobyn Utsiktens hemsida samt på Eco-guide.net. På Lerbyggeföreningen i Sveriges hemsida ger man tips och råd bland annat om bra böcker i ämnet. Och på norska Alternativoplysningen samt på Hurdalsjøen Økologiske Landsby skriver man om norska erfarenheter av halmbalshus. På danska DR.se har man haft ett program om hur man bygger halmhus, Halmhuset, du hittar information om programmet här. En av de bättre böckerna i ämnet förefaller vara Halm som byggemateriale, skriven av norrmannen Rolf Jacobsen år 1999 (ISBN 82-485-0002-0).

Jag lovar återkomma med mer information i ämnet ekologiskt byggande när jag hunnit leta lite noggrannare. Tips om bra sidor mottages tacksamt

The Invisible Gardener tipsar om stenmjölsanvändning

På den amerikanska sidan The Invisible Gardener skriver Andy Lopez om sina mångåriga erfarenheter av användning av stenmjöl i odlingssammanhang. Andy tipsar om en rad områden där man med fördel kan använda det:

1….Rock Dust controls many diseases! The high mineral levels is the key. Also the high energy levels of the rock dust provides a boost to the plant or tree or even the soil! By learning how to best apply the rock dust , you will begin to take giant steps in the control of fungus, diseases as well as many pests can be controlled by properly using rock dust.

2….Rock Dust restores trees to health! The application of rock dust during the spring once per year will encourage the root systems of trees , lawns, roses, vegetable gardens. Apply rock dust just before the rainy season to take advantage of mother natures rain.

3….Rock Dust makes a great lawn additive. By applying rock dust 4 times per year once each season if possible otherwise spring, summer and fall. Approx. 50 lbs. should take care of 5,000 sq. ft.

4……Rock Dust applied to fruit trees in the spring will produce large abundance of sweet fruit for you come summer!

5…Roses love rock dust! Apply rock dust several times per year, approx. 1 cup rock dust per plant, watered in well. For best results add 1 cup rock dust to 1 gallon filtered water then water base of rose. You can also make a rock dust milk by adding 1 cup rock dust to a panty hose, tie into a ball and suspend in a gallon of water. Allow to sit over night. Pour into sprayer and spray leaves.

6..Vegetables love rock dust! Add rock dust to your gardens soil at least once per year, seasonally would be better if you are able to. Also apply rock dust as a spray once per month.