Energiaktion – bloggen om klimatsmart energi och byggande

På bloggen Energiaktion skriver anställda på Skanark i Karlstad om klimatsmarta lösningar för byggande och boende. Här kan du läsa om passivhus, solfångare och superisolering. Och mycket annat matnyttigt.

Annonser

Ekologiska byggvaruhuset

Då och då dyker det upp spännande företag som hakat på det ökade intresset för ekologiskt byggande. Ekologiska Byggvaruhuset i Trosa är ett sådant. Vad Gysinge centrum för byggnadsvård varit för byggnadsvården förefaller Ekologiska Byggvaruhuset ha potential att kunna bli för det ekologiska byggandet. På hemsidan kan man läsa mer om måleri, solenergisystem, lermaterial, isolering, golv och trävaror. Och mycket annat. Värt ett besök för den som är intresserad av ekologiskt byggande.

Åter, tidningen för dig som vill leva mer ekologiskt

Åter är en tidning för alla som vill bo på landet och leva ett enkelt och jordnära liv nära sin egen försörjning. I tidningen finns massor praktiska artiklar om odling och djurhållning till husbehov, ekologiskt boende och byggande, hantverk mm. Tidningen är en intressant inspirationskälla också för dig som bor i staden, men som funderar på hur du skulle kunna leva litet mer ekologiskt. Prenumeranter får annonsera gratis i tidningen, som i dag har en upplaga på 5100 ex. Prenumeration kostar anspråklösa 25 kr/nr och via hemsidan kan du beställa även gamla nummer.

Apropå att bygga och tänka ekologiskt….


Ekologiskt byggande – vad innebär det? Foto: http://www.fotoakuten.se

I allt fler sammanhang läser man nu artiklar om ekologiskt byggande, om passivhus och allt vad man nu kallar det. Inte sällan tävlar olika leverantörer om vem av dem som är den mest ekologiska byggaren. Och i näst intill alla dessa sammanhang har man fokuserat på husets energiförbrukning när det väl står på plats. Men handlar inte det ekologiska perspektivet om en fråga som är större än så? En ekologisk aspekt som är intressantare är uthållighetsbegreppet. Det vill säga den totala påverkan på ekosystemet under hela husets livstid. Från de första pennstrecken på ritbordet tills dess det rivits.

Hur har framtagandet och transporten av det valda byggmaterialet påverkat ekosystemet? I hur hög grad är husets delar möjliga att underhålla, dvs vilken livslängd har de – och hur påverkar det ekosystemet? Hur har själva byggprocessen, uppförandet i sig, påverkat ekosystemet? Var byggs huset och vilka behov av transportering kommer dess innehavare att ha, och hur kommer detta i sin tur att påverka ekosystemet? Och om det redan finns hus byggda på närliggande platser som går att renovera, hur står det alternativet sig jämfört med en nybyggnad eller rivning/nybyggnad ur ett ekologiskt perspektiv, sett ur helhetspektivet?

I varje steg vi tar måste vi fråga oss om steget kan tas på ett annat, mer ekologiskt sätt. I många fall kan det mest ekologiska alternativet vara att inte ta steget alls. Då måste vi ha modet att våga överväga även detta alternativ. Vi måste definitivt våga ha modet att åtminstone överväga saken. Tänka tanken.

Det allra bästa steget är naturligtvis ett som blir en ren vinst för ekosystemet. Kanske borde vi inrätta ett antal riktigt saftiga ekopris för att inspirera uppfinnarkraften?

Skiftesverkshus och korsvirkeshus, vad är skillnaden?

Skiftesverket har en minst tusenårig tradition i Sverige. Mycket talar för att skiftesverket är äldre än knuttimringen. I södra Sverige har man vid utgrävningar funnit lämningar av skiftesverkshus från 1000-talet. I skiftesverket utgörs den bärande konstruktionen av stående stolpar mellan syll och väggband. Utrymmet mellan stolparna fylldes med liggande plank, sk bålar, skiften, eller bulor, som passades in i skåror i stolparna. För att få stabilitet i väggarna dymlades de eller försågs med snedstag. Bålarna drevades med mossa. Tekniken hör ursprungligen samman med ekens utbredning. Ett undantag utgör dock Gotland där skiftesverkshusen byggts i en ovanligt kärnrik furu.Korsvirkestekniken påminner om skiftesverket, men i korsvirkeshusen är utrymmet mellan de bärande stolparna istället fyllt med lerklining, lersten eller tegel. Korsvirkeshus med lerklining finns omtalade i Skånelagen från 1100-talet. Mellan stolparna fästes lodräta kluvna käppar mellan vilka flätades halm eller tunna grenar för att binda leran. Till själva kliningen användes lera blandad med sand och hackad halm. Stommen i korsvirkeshusen byggdes till en början helt i ek. Men när det blev brist på ek fick den helt eller delvis byggas i furu, som bönderna köpte från skogsbygderna. Till mellanväggar och senare även till ytterväggar användes lersten. Lerstenen tillverkades i formar som tegel, men brändes inte, utan fick självtorka i solen. Först en bit in på 1800-talet, sedan en industriell tillverkning kommit igång, blev det vanligt med tegel i korsvirkeshusen på bondgårdarna. Vid denna tid började man också sätta träpanel på husens fasader för att skydda den känsliga lerkliningen.

Texterna kommer från Skansen och de fina teckningarna är ritade av Roland Andersson.

Ökat intresse för ekologiska ramverkshus

Intresset för ramverkshus är på stark frammarsch. I USA har intresset för Timber Framing som det kallas, varit stort sedan mitten på 1990-talet och det finns en rad organisationer som anordnar kurser och läger. En av dem är Fox Maple School of Traditional Building.

Ramverkshuset bygger i grunden på det sk skiftesverkshuset som var vanligt i sverige under 900-talet, dvs den period då Birka uppfördes. På Riksantikvarieämbetets hemsida hittar jag en sida om hur man i ett projekt ägnat sig åt att rekonstruera detta gamla sätt att bygga – ”Skiftesverkshuset representerar början av 900-talet och det lerklinade är vanligt under hela Birka-perioden. Båda husen kan man säga är tidiga ramverkshus som uppförs genom att man tillverkar en ram med husets storlek, lyfter upp den med jordgrävda stolpar och täcker detta med ett tak. Väggytorna, facken mellan stolparna, flätas och lerklinas eller fylls med trä. Husen representerar en kontinental stil genom att de har takbärande ytterväggar. De långa, takbärande, stolparna som tidigare stod inne i rummet har nu flyttat ut i gavelväggarna. Först på 1000-talet börjar man frångå jordgrävda stolpar för att ställa stolparna på en nedre ram, en så kallad syllram.

Ecorelief bygger timmerhus i växthus

I svenska Sikhall har paret Anders och Rosmary Axelsson realiserat sitt drömprojekt, ett riktigt naturhus, kallat Ecorelief. Projektet, som rönt stort medialt intresse och bland annat varit med i teveserien Sommartorpet, är inspirerat av arkitekten Bengt Warnes idé om att bygga ett hus inuti ett växthus, det sk Naturhuset. Fast familjen har tagit Warnes tankar ytterligare ett steg vidare. Inuti det stora klimatskalet, som ser ut som ett stort växthus, har de byggt ett traditionellt timmerhus. Och på timmerhusets platta tak tronar, helt i Warnes anda, en prunkande medelhavsträdgård med apelsin och citronträd, persikor, nektariner, kiwi, mandelblom och rosor. Plus förstås alla tänkbara grönsaker. Medelhavsklimat året om, energisnålt och med en rad smarta ekologiska lösningar för avfallshantering, kompostering, odling etc. Ekosmart helt enkelt.